Musik: God don’t never change: The songs of Blind Willie Johnson

on

Den som söker sig till God don’t never change för omvälvande omskrivningar av Blind Willie Johnsons låtskatt blir besviken, men missar kanske också poängen med samlingen.

Tolkningarna tar inga större kliv bort från Johnsons grundrecept, men tjänar istället till att blottlägga artistens influens på de namnkunniga artisterna samlade här.

Därmed inte sagt att hanteringen är blint vördnadsfull. Här tillåts Johnsons djupt gospelfärgade blues att vandra ut och in i artisternas egna diton. Det blir en fin cirkelgång som lyfter respekt- och tongivande sidor ur såväl ursprungsmaterial som tolkningar.

Bäst låter Tom Waits lika förutsägbara som exemplariska låtval (Soul of a man och John the revelator), Maria McKees tolkning av Let your light shine on me och Rickie Lee Jones spöklika Dark was the night, cold was the ground, men kanske framför allt Lucinda Williams utdragna läsning av titelspåret.

Det är en rökig och rufsig, men också innerlig översättning. Stötvis och repetitivt formulerad tycks den aldrig vilja ta slut ­– som för att riktigt understryka tidlösheten i Johnsons ursprungsformuleringar.

Mark Andersson

Blandade artister – God don’t never change: The songs of Blind Willie Johnson (Alligator records/Border)