Musik: Mount Renraw

Skildrandet av den lilla människans vedermödor i en allt mer skadeskjuten värld fortsätter att vara Otis Gibbs fokusområde. Artistens äger en säregen förmåga att låta sina sånger vinna bärkraft i ett krasst samtidsskildrande, förankrat i dagens Amerika, men i emotionell spännvidd alltjämt geografiskt allmängiltigt.

På sjunde albumet Mount Renraw fortsätter Gibbs att renodla sitt uttryck. Konstaterande snarare än broderande befinner sig artisten här långt ifrån den omedelbara slagkraften på Harder than hammered hell och Joe Hill’s ashes – hans i särklass finaste stunder.

Kargt utmattade bär sångerna istället samma mättade musikaliska formspråk som genomsyrade den närmaste albumföregångaren. Det ger upphov till ett stundtals segdraget villande. Men Gibbs sånger förmår också att nå under huden, med små mått försiktigt framåtblickande.

Mark Andersson

Otis Gibbs – Mount Renraw (Wanamaker) 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *