Ludwig Hart räds inte att framstå som bättre begagnad. Han doppar sin rock i ett nostalgiskt färgbad och lyfter ut en spräcklig duk FM-rock från svunna dagar. Det låter ungefär som The War On Drugs utan självbevarelsedrift. Men så är också ändamålet alldeles uppenbart att skriva spänstig men välbekant musik, likt ett Fleetwood Mac eller Tom Petty och Don Henley på starka steroider.
Hart väljer explosivitet framför dynamik, låter reverbdränkta gitarrer sjunga ikapp med synthen och lägger oblygt nötta klichéer på hög.
Inte mycket har med andra ord hänt sedan debuten, men Paloma ljuder inte alls avigt i sitt publikfriande tilltal. Ibland är det svårt att skilja fernissan från hantverket, men nog rycks man också med i den bredbenta och neonfärgade charmoffensiven till vilken Ludwig Harts hängivenhet framstår som alldeles okonstlad.
Mark Andersson
Ludwig Hart – Paloma (Argle Bargle/Birds Will Sing For You)
Utvalda spår
Bloodshot eyes, Slow motion running, Paloma.
Lyssna också på
Don Henley – Building the perfect beast
Tom Petty – Into the great wide open
Fleetwood Mac – Rumors
