Musik: Hallelujah anyhow

Det vilar en flyktighet över MC Taylors sjunde studioalbum, eller måhända jäktad angelägenhet. Ty inte sällan fordrar dystra tider snabb handling.

Hallelujah anyhow ser artisten upprätta motstånd mot samtidens bedrövelser genom att fortsatt svinga den outtröttliga optimismens murbräcka mot djävlarna. Men naivt är kärleksbudskapet alltjämt inte. Tvärtom tycks det hävda att det är först i och med erkännandet av det själsdödande dunklet som detsamma kan fördrivas.

I den medvetenheten ljuder sångerna – luftiga, inbjudande och i påtaglig spontanitet stöpta – också ivrigt rättframma i sitt budskap.

»I’ve seen darker things than night.« sjunger Taylor i Gulfport you’ve been on my mind. Men artisten medger också att han aldrig har fruktat mörkret, »it’s just a different kind of light.«

Det är vakna formuleringar klädda i den soulbestänkta rockens kostym, som med en dåres envishet vågar predika hopp i utsiktslösa tider.

Mark Andersson

Hiss Golden Messenger – Hallelujah anyhow (Merge/Playground)