Musik: The Highwomen

Supergruppens akilleshäl tenderar att vara egon större än enheten. Skönt då att The Highwomen (Amanda Shires, Brandi Carlile, Maren Morris och Nathalie Hemby) finner samstämmighet inte bara i de vokala insatserna men också i en tydlig agenda.

Supergruppens akilleshäl tenderar att vara egon större än enheten. Skönt då att årets mest emotsedda konstellation, The Highwomen (Amanda Shires, Brandi Carlile, Maren Morris och Natalie Hemby) finner samstämmighet inte bara i de vokala insatserna men också i en tydlig agenda.

Här finns en behjärtansvärd ambition att krossa det berömda glastaket och flytta fram positionerna för kvinnliga countryartisters handlingsutrymme i en, numera i många avseenden förvisso progressiv men fortfarande grovt snedfördelad bransch. Det är en slags om- och vidareskrivning av historien som kvartetten gör med den äran.

Finessrikt och tonsäkert bär såväl röster som budskap en slagkraft bortom allt vad plakatviftande heter. Ty albumet är lika angeläget i sitt ärende som det är en uppvisning av artisternas knivskarpa konstnärskap. Styrkan i kollektivet är givetvis enorm, med ett redan toppat lag som får draghjälp av namnkunniga kollegor (Jason Isbell, Lori McKenna, Yola, Miranda Lambert, Ray LaMontagne m.fl.). Men det är också en samling sånger där ingen av huvudpersonerna ursäktar sig för individuell stjärnglans.

I slutändan blir det självbetitlade verket årets kanske finaste countryalbum. Lika känslostormande och hårtslående som musikaliskt spänstigt är det ett minst sagt hoppfullt framtidsmanifest.

Mark Andersson

The Highwomen – S/t (Highwomen/Elektra)