Producenten Dan Auerbach (The Black Keys) gör Nikki Lane en mindre otjänst genom att på All or nothin’ skruva upp reglagen för mellanregister till platt knastertorra nivåer. Trist då Lanes musik är bra fylligare än så.
Självsäkert och brett blickande har artisten nämligen skrivit en väl sammansatt albumhistoria, som vågar rock i countryn men inte låter sig tyngas ner av countryrockens genrebundna förpliktelser. Inte heller ryggar Lane nämnvärt inför arvet från uppenbara influenser som Waylon Jennings, Gram Parsons och Lucinda Williams, i vilkas fotspår hon alltjämt vandrar.
Likt Sturgill Simpson kanaliserar Lane istället förebilderna med fingertoppskänsla, och modellerar uttrycken till en dos kompromisslös modern outlaw country.
I utmärkta spår som Good man, Sleep with a stranger och You can’t talk to me like that svänger Lane fritt mellan det rufsigt uppkäftiga och det återhållet reflekterande. Det är stilsäker och snyggt arrangerad countrymusik som når sin absoluta höjdpunkt i den lågmälda men successivt stegrande Auerbach-duetten Love’s on fire. Det är tvivelsutan en av årets i särklass bästa låtar, som också ensam hade gjort All or nothin’ till ett omistligt album.
Mark Andersson
Nikki Lane – All or nothin’ (New West/Rootsy)
