Musik: World record

Få saker är år 2022 så förutsägbara som ett nytt Neil Young-album. Den konstlade spontanitet vilken legitimerar att kanadensaren kan spotta ur sig nya produktioner lika ofta som var och en byter kaffefilter borgar inte längre för några som helst överraskningar.

Istället tröskar Young på i väl inkörda hjul- och ljudspår, där varken Crazy Horse eller Rick Rubin tycks äga mandat eller vilja att peka ut ny riktning. World record låter således precis som artistens musik, med några få undantag har gjort det senaste decenniet – trögflytande, onyanserad och uttröttande didaktisk.

Bortsett från det nötta planeträddartemat saknas här det allra mesta av fokus och kvalitet som en gång var synonymt med Neil Youngs eskapader tillsammans med den väl inridna trion. Det är trubbiga fingrar över stumma strängar som inte vaknar ur sin rutinmässiga dvala ens när volymen skruvas upp till löftesrik men alltjämt pyspunkterad överstyrd styrka.

Mark Andersson

Neil Young & Crazy Horse – World Record (Reprise/Warner)

Lyssna också på
Ulf Lundell – Fanzine
Country Westerns – S/t
Jerry Joseph And The Jackmorons – Mouthful of copper

Lämna ett svar