Adam Granduciels recept sitter. Varje album har varit en stegring upp och in i en större musikalisk existens. A deeper understanding är inget undantag. I ord och ton är det ett album lika familjärt och vidöppet, som hemsökt och i grumlig eftertanke försjunket.
Det är egentligen djupt introvert musik – en exkursion i kontemplativ tonkonst som otvunget väver sitt egensinniga nät över bekanta grundvalar, och omformar till något nytt och lika förföriskt formbart.
Däri ligger också briljansen. Genom att bli alltmer trolskt, solitärt och privat, har The War On Drugs samtidigt blivit mer perforerat. Det är en tillgängliggörandets metod som i gläntandet genom de inre tittluckorna omsluter betraktaren i ett slags reserverad delaktighet.
Granduciel skapar med allt större självklarhet. Penseldragen är breda, blicken är svepande, de vägar som vandras väjer inte för snåren i sökandet framåt.
Friskt nog svär A deeper understanding inte heller längre hedersbetygelser till föregångarna, men bär dem alltjämt som en självklar del av det egna livsblodet. Det som pumpar förtrollande och förföriskt i hart när varje por av albumverket.
Mark Andersson
The War On Drugs – A deeper understanding (Atlantic/Warner)
