Han har ordat om den där hiphop-plattan ett tag, Mattias Alkberg. I drakens år, 2024 är den slutligen här. Drake (jodå, nog ska man kunna skratta åt den genrekontextuella referensen) låter ungefär som man kan föreställa sig, artisten har ju rört sig i de elektroniska tassemarkerna förut, inte minst på dödsmörka Personer.
Drake är en ystrare historia, snäppet mindre experimentlysten än sitt dystopiska syskon men nog så spänstig i sitt sammanförande av trap, hypermodern pop och den där rocken som Alkberg så länge velat lämna men inte riktigt förmår komma ifrån.
Konststycket är förstås att hålla infallsvinklarna i schack. Det åstadkoms genom förståelse för och alldeles lagom våghalsigt bändande av traditionernas konventioner, och sedvanligt urstarkt melodisinne. Men som så ofta förr är det orden som mer än något annat fungerar som sammanlänkande kitt över de spretiga beståndsdelarna.
Med ömsom gravallvarlig, ömsom sinnrikt humoristiskt penna vrider och vänder Alkberg på samtidens särdrag i en poetiskt omtumlande dans, inte sällan lika skamlös som den verklighet den skildrar.
Mark Andersson
Mattias Alkberg – Drake (United Stage/Border)
Utvalda spår
Pengar och pengarnas drängar, Tror du på gud, Förstärkare, Femtiårig man.
Lyssna också på
Mattias Alkberg – Personer
Jonathan Johansson – Lebensraum!
Kanye West – Donda
