Det sound som The Drive-by Truckers har kultiverat i snart tre decennier är en rockinstitution i sig – ett fullständigt oomkullrunkeligt kraftbygge på lika delar Lynyrd Skynyrd, The Replacements, Neil Young och beläst men allt annat än förmäten lyrik.
Med benhård integritet har huvudarkitekt Patterson Hood lagt till i murverket utan att nämnvärt rucka på strukturerna. De senaste tre soloalbumen har utgjort små andningshål från moderbandet, men det är först nu som Hood mer självsvådligt vågar vandra utanför de givna ramarna.
Så vilar det också en undertryckt angelägenhet över materialet, som om att sångerna här (somliga med nästan fyrtio år på nacken) äntligen är vuxna nog för att våga vädra friskluft. Hood griper dem med stadiga händer och vrider dem ett kvartsvarv mot ett friare formspråk och texturer bortom sprakande gitarrer – en betydande del av är pianodrivna, kyssta av träblås och stråkar, och för all del allt annat än oblygt orkestrala.
Det är såklart ingen renodlad dekonstruktion av det egna konstnärskapet vi har att göra med, snarare ett audiovisuellt omprydande, men utsvävningarna är konsekventa nog för att bidra med såväl ny dynamik som dramatik att klä artistens redan oklanderliga berättande i. På Exploding trees & airplane screams är det starkare än på länge.
Mark Andersson
Patterson Hood – Exploding trees & airplane screams (ATO/Border)
Utvalda spår
The forks of cypress, The pool house, Last hope, A werewolf and a girl, At safe distance.
Lyssna också på
Mike Cooley, Patterson Hood, Jason Isbell – Live at the Shoals theatre
Will Johnson – No ordinary crown
Craig Finns – We all want the same things
