Säg de sår som inte läker. Efter att ha fört ett nog så transparent bokslut över förgången kärlek vänder Courtney Marie Andrews på Loose future tillbaka till ett slags sinnesfridens platå.
Här ryms mycket litet av vare sig de tidiga albumens nattrumlande eller frivulna bekännelser från själsdjupet. Istället tvättar Andrews sångerna i en rejäl mängd mjukmedel. Subtila rytmer och än mer blygsamma elektroniska inslag smygs in och bänder försiktigt tonspråket bort från det allra mest traditionalistiska.
Det är små viskningar om förändring och frisinne som speglar poesin, där artisten lägger interna uppgörelser åt sidan till förmån för den vidsynta utblicken. Försoning och förlåtelse är ledord, en öppen famn mot världen ersätter den knutna näven.
Loose future låter därefter – löst, ledigt och inte särdeles laddat. Men albumets skiftningar utgör alltjämt ett lovvärt vidgande av det befintliga konstnärskapet där somligt, som titelspåret och Satellite i sin skenbara enkelhet lägger sig väl till rätta bland det finare Courtney Marie Andrews har presterat.
Mark Andersson
Courtney Marie Andrews – Loose future (Loose/Border)
Utvalda spår
Satellite, Loose future, Thinkin’ on you, These are the good old days.
Lyssna också på
Angel Olsen – Big time
Joni Mitchell – Hejira
Anaïs Mitchell – S/t
